2012-04-30

Fans jävla bajskorvständkuber

Läser med stor empati om Tings fans jävla bajskorvsmiddag.

I fredags kom jag stressad och totalt utmattad hem från jobbet. Svärfar och svärmor var på besök. Dom hade hjälpt frun med något praktiskt som hennes man ju är totalt värdelös på.

Bygga staket-> Ring svärfar.
Glappande lampa-> Ring svärfar.
Skruv lös -> Ring svärfar.

Men min Webergrill den kan jag, och där är jag experten.

Svärfar och svärmor hade kört en lång omväg till oss för att köpa en kvarts gris. Lite dyrare, lite högre kvalitet. Saftig. Fin färg. Lagom mycket insprängt fett.

På köksbordet låg sju för premiärtillfället särskilt utvalda karréer.

Jag drog av mig kostymen och joggade ut till grillen. Tog fram briketter och sådana här fans jävla bajskorvständkuber som så klart just idag under övervakning av "jag-kan-allt-i-hela-världen-men-min-svärson-kan-ju-inget"-svärfar inte ville brinna. Han gav mig några handfasta tips om att han brukar rulla lite tidningspapper runt bajskorvständkuberna men jag hävdade sanningsenligt att jag under mina cirka tjugo år som grillmästare alltid gjort på samma sätt och inte ämnade ändra på mitt tillvägagångssätt.

Detta ville jag just då göra med tändkuberna i prioriterad ordning:

1. Trycka upp dom någonstans på svärfar
2. Kasta upp dom i luften och skjuta dom sönder och samman med hagelbössa
3. Sätta fjutt på dom

Till sist fick jag i alla fall något så när fyr och lade på de alldeles underbara köttbitarna, allt medan svärfar frågade om det var gamla briketter eller om dom var lite fuktiga då det inte tagit sig särskilt väl. Jag förklarade att den uppbevaringsmetod jag använt för dessa briketter som inköpts förra veckan var av det slaget att de varit förskonade från såväl fukt som torra äldre släktingar.

Jag slängde på Weberlocket för att låta köttbitarna i lugn och ro utvecklas till grillkonst.

Efter de väl anpassade fem minuterna gick jag ut för att vända och kunde då så klart konstatera att svärfar haft rätt att det var dålig fjutt i brasan. Köttet var halvrått på undersidan. Jag gjorde som sig bör, lät locket vara av för att få in lite mer luft och gick iväg ett kortare ärende till bloggstatistiken som även den var en besvikelse.

Väl tillbaks si så där två minuter senare hade samtliga fans jävla bajskorvskarreskivor förvandlats till totalsvart kol.

Jag har nu kommit fram till följande löften som gäller från och med idag:

a) Jag ska fan från och med nu alltid göra exakt som min svärfar säger och totalt undlåta mig från smarta anmärkningar och ironiska kommentarer till hans försök att hjälpa sin svärson
b) Jag ska slänga på briketter och tändkuber på min Weber och sedan forsla hela skiten till närmaste soptipp.
c) Jag kommer i framtiden endast grilla korv, och endast korv med ett kilopris som understiger trettionio kronor, korv som jag köper flera förpackningar av så jag alltid har två försök att få till det.


Föräldracitat från idag

Att städa med tre barn i huset är som att skotta snö i vinterstorm
Maka A

När du sade att det blir valborgsfirande i Trosa hade jag förväntat att få
gräva lite på tu man hand i soffan, inte en soffa full med ungar och bålbränning på TV:n
Make A

2012-04-28

Orgasm i en flaska rödvin

Trekant?


Jag har tänkt vidare på det där varför kvinnors sexhjälpmedel ses mer positivt än mäns. Jag har hittat en möjlig förklaring, och då måste vi börja så att säga i klimax, nämligen i orgasmen.

Låt oss se orgasmen som en flaska vin. Vi vill gärna dela den med någon vi verkligen tycker om, men den kan också öppnas för att avnjutas när vi är ensamma hemma.

Den kvinnliga orgasmen är som en flaska fransk årgångsvin hemma hos en elegant dam. Hon har förberett sig hela dagen, varit och shoppat, gjort manikyr. Tagit en kopp kaffe på Vetekatten. Väl hemkommen tänder hon några stearinljus, sätter på favoritmusiken och öppnar flaskan och smuttar behagligt på den. Hon känner sig totalt avslappnad, och minns en episod från sin ungdom där en av hennes många uppvaktare gav henne en bukett rosor speciellt utvalda för henne.  Det franska årgångsvinet är en perfekt avslutning på en underbar dag fylld av njutning. Hon somnar med ett leende på läpparna.

Den manliga orgasmen är som en flaska vin från systembolaget billigare sortiment, hemma hos en lätt alkoliserad lastbilschaufför. Han har arbetat hela dagen, och har hela färden tänkt på hur gott det ska bli att få sätta sig i favoritfotöljen och hälla upp ett par glas. Väl hemma orkar han inte duscha, utan tar med sig flaskan från köket, sätter sig ner, korkar upp och dricker tvångsmässigt några klunkar från flaskan. Han tittar på flaskan och känner hur han slappnar av, och minns en episod från sin ungdom när han hade varit i Tyskland och köpt hem arton flaskor rödtjut tillsammans med en väninna. Några minuter senare när han druckit de sista dropparna känner han sig illa till mods. Han känner sig ensam, hans läkare har sagt att han borde dricka mindre, och han vet att han kommer sitta där imorgon igen och korka upp en ny flaska billigt vin.

Det kvinnliga vinet intaget i ensamhet är lustfyllt och en del av en större upplevelse. Det manliga vinet är tvångsmässigt, ångestfyllt och centrerat kring objektet; vinflaskan.

Det är därför korkskruven (sexhjälpmedlet) för kvinnor är positivt laddat, medan korkskruven för män är något smutsigt...

Affärsidé-idéer på dagen åktur


Jag körde förbi en reklamskylt för Ginatricot och började då fundera på att om
jag starta ett eget företag skulle det heta Kallekalsong. Jag skulle
skapa en kollektion med snygga underkläder för män, och sen skulle jag
skriva dit namn på kändisar; tuffa killar, helst sportstjärnor. Bäraren
skulle då känna sig coolare och troligen dra till sig fler kvinnor då de
skulle associera mannen med den stjärna som står skrivet på kalsongen.

Sen kom jag på att de kvinnor som får se mannen i kalsonger nog redan
bestämt sig att mannen är god nog för henne. Sen stupade affärsidén
också på det faktum att väl ingen stjärna oavsett förtjänsten skulle
vilja bli associerad med skitiga underkläder.

Just då körde jag förbi ett gym som heter Träningsverket och bestämde då
att det inte är så noga vad mitt egna företag ska syssla med. Det viktiga
är att det har ett riktigt fyndigt namn.
...

2012-04-27

Vibrationsfunderingar


En sak jag inte riktigt förstår är massagestavar och andra verktyg som ni kvinnor kan använda för sexuell njutning. Eller, alltså jag förstår själva grejen, men jag förstår inte hur vi förhåller oss till dem. Så här:

Ni kvinnor kan berätta rätt så offentligt att ni varit på ett massagestavparty där en säljare förvisar apparater av olika slag. Det finns grejor som brummar och visslar och lyser. Det finns saker man stoppar in och sen går ut på stan med. Det finns grejor som man kör upp i andra hål är de som gud från början planerade för.

Men det är liksom rätt så naturligt och okontroversiellt för kvinnor att fnissa sig igenom sådana här tillställningar, köpa någon liten produkt och sedan vara rätt öppna om detta.

Men har ni hört någon man som motsvarande talar om att han varit på ett manshjälpmedelsparty? Det finns jättemysiga uppblåsbara dockor, sjömansfittor, rumpverktyg, pumpar, ringar och sniglar som är superbra för att förhöja den manliga mastruberingen.

Jag har aldrig ens varit i närheten av att fundera på att köpa någon sådan produkt. Jag skulle vara väldigt skeptisk om jag hittade någon sådan produkt i en kompis garderob. Pervo! skulle jag nog tänka.

Varför är det så här?

Varför sitter vi i vår ensamhet utan färglada verktyg och torrrunkar, medan ni kvinnor utan röda kinder kan flyga omkring i discoljus med dubbla lössnoppar vibrerande under er? Varför är det inte inte lika pervest som Barbara?

Nu har jag kommit underfond med rock

 
...
-

2012-04-26

Några sporadiska dödsminnen

Jag satt med min mor i begravningsbyråns lokal och hjälpte henne med några praktiska beslut kring morfars begravning. Det var kistor och verser och  gravstenar på agendan. Vi var mitt inne i en situation lika naturlig som ett tandläkarbesök. De flesta människor kommer några gånger i sitt liv sitta här på kontoret och i tandläkarstolen, och känna att de hellre ville vara någon annanstans med det onda gjort oont.

En ung man kom med bilder på olika symboler vi skulle välja till dödsannonsen. Plötsligt talade han, lite mer glatt än värdig så som väl brukligt är för anställda på begravningsbyråer och på tandkliniker;

-Nä, men hej Per! Är det verkligen du? Han tittade hastigt lite förläget på min mor men vände sig sedan till mig igen och tog min hand. -Känner du igen mig? Ola, vi gick i skolan tillsammans. Jag tittade upp på honom, och visste vem han var, men kände inte riktigt igen honom. Han hade gått ner kanske 25 kilo sedan grundskolan och var därför på utsidan en helt annan person än den Ola jag mindes. -Men oj, är det du Ola? Shit. Det var jättelänge sedan. Vad kul att träffa dig här. Eller, ja du fattar vad jag menar. Han hade medan jag talade kommit tillbaks i sin roll och gav värdigt min mor bilderna och drog sig långsamt, som sig bör, ut ur lokalen.

Vilket surealistiskt möte. Efter detta har jag varken sett eller talat med honom igen. Efter 15 år träffar jag min gamla skolkompis i tjugo sekunder i en oväntad och sorglig situation och nu efter ytterligare 10 år är det mitt starkaste minne av dagarna efter min morfars död. Detta och den stora sorg jag kände i att till min morfars begravning var vi blott ett tiotal samlade för att ta avsked. Man föds ensam och man dör ensam. Några mer ensamma än andra. 

2012-04-25

Jag läser en svensk författare och filosof

Theodor Kallifatides flyttade i vuxen ålder till Sverige. Han lärde sig inte bara svenska, han lyckades lära sig svenska så fulländat att han blivit en hyllad svensk författare. Jag läser just nu hans bok Ett nytt land utanför mitt fönster. Han beskriver där hur man lär sig ett nytt språk och jag känner igen hans beskrivning från min erfarenhet av att lära mig danska.

Först lär man sig en massa ord. Man pluggar in dem, men utan att tänka så mycket över exakt vad de står för. Nästa steg är att man börjar förstå ordens mening, hur man kan använda dem och olika nyanser.

Efter detta kommer det svåra. För varje ord är i själva verket ett eget universum. Alla ord vi som infödda använder har en betydelse som växt fram byggd på alla års erfarenhet av användningen av dem.

Har ni som jag ibland suttit och talat om ett ords nyans och kunnat sitta och diskutera i flera timmar, men referenser till olika upplevelser och situationer. Och i dessa diskussioner har man en mycket specifik ide om ordets mening. Och denna mening kan man nästan smaka på, känna på, lukta. Den finns där som ett moln av alla de gånger man ramlat över ordet. Till ens förvåning har man i diskussionsgruppen olika åsikter om nyansen i ordet. För alla har olika erfarenheter av ordet. Alla har olika moln.

Varje enskilt ord är ett universum...
...

Bloggskolan del 1 - språk och ton

Språket och tonen i din blogg är A och O för att bli framgångsrik. Du bör
göra dig bekant med språkbruket hos dagens ungdom då det förväntas att du
skriver ord som dissa och förkortningar som LOL. Du bör också få in ett
antal stavfel, och gärna på på ett sätt som tydligt visar att du utmanar
nuvarande stavningsregler. Dessa bör du dock rätta upp på innan du
publicerar din blogg som pocketbok.

Dina inlägg ska vara relativt korta och slagkraftiga, ett riktmärke är att
de ska få plats på en sida i det kommande bokformatet, och de bör aldrig
överstiga två sidor. Dessa bör placeras på uppslag så att läsaren får en
överblick av totalinlägget.

Du bör så långt som möjligt avhålla dig från aktuella referenser då de blir
totalt obrukbara vid bokpubliceringen. Håll dig istället till mer allmänna
ämnen eller, försök förutspå ämnen som kan tänkas vara populära om ca två
år, vilket brukar vara den tid som går tills boken kommer ut på hyllorna.

Använd helst bara bilder du själv förfogar över, och ett tips är att du
redan nu skapar en katalog där du sparar bilderna, så underlättar du
processen väsentligt för tillrättalägganden av boken.

Ah, vad fan förresten. Det är väl egentligen bättre att du skiter i att
blogga och bara börjar skriva den där jävla boken direkt. Det är ju ändå
det du egentligen vill.

Och jag har ett tips här som är rätt bra. För att du ska försäkra dig att
du är på rätt väg med boken och för att du ska få direkt
feedback om den håller måttet så kan du publicera det du skriver på nätet.
Det finns utmärkta sajter där du helt gratis löpande kan lägga ut det du
skrivit, och där läsarna kan kommentera.

Kom då ihåg att språket och tonen i din bok är A och O för
att bli framgångsrik. Du bör göra dig bekant med språkbruket hos dagens
ungdom då det förväntas att du skriver ord som dissa och förkortningar som
LOL.

Du bör också få in ett antal stavfel, och gärna på på ett sätt som tydligt
visar att du utmanar nuvarande stavningsregler. Dessa bör du dock rätta upp
på innan du publicerar din bok...
...

Verktygslåda av papp fortfarande ovunnen

Mitt senaste bildgåteinlägg blev så populärt att Blogger kontaktade mig och bad mig tillfälligt koppla ur kommentarsfunktionen för att inte överbelasta deras databas. Jag avtvingades också ett löfte att aldrig mer publicera dylika inlägg som skapar så mycket trafik till min blogg. Jag kommer inte hålla löftet. Jag älskar bildgåtor och kan inte låta bli att skapa dom. Oavsett trycket från läsare och Blogger...

(det är fortfarande möjligt att bli först med rätt svar. Som vanligt kan man vinna en verktygslåda utav papp)
...

2012-04-24

Kära googlare som ville till Örebro

Undrar om du blev förvånad att du hamnade här när du googlat på "fitta Örebro".

Jag kan tyvärr inte hjälpa dig. Jag vet faktiskt inte ens om det finns fittor i örebro även om man väl kan förmoda det. Slå upp på Eniro och gå efter namn som verkar feminina så får du nog napp.

Om du skulle bli nyfiken på kuk i Malmö kan du höra av dig för det finns i min omedelbara närhet. Vänligen beskriv i så fall vad du ska använda den till då jag inte lånar ut till vad som helst.


Fett pressad till smörj




2012-04-23

Röd är den enda normala färgen vill jag tro


Frun tänkte köpa skor via nätet och frågade om jag kunde hjälpa henne med den logiska utmaningen att välja rätt färg och storlek. Det visade sig dock inte helt lätt:

Svea Smögen ballerina i canvas, 35-41 fr. 499,-
Av canvas med textilfoder. Mjukt stoppad textilinnersula med extra stöd för hålfot. Mönstrad gummiyttersula. Ventilationshål vid hålfot. 
I alla färger är stl 35 en storlek för liten. I vit, marin, svart färg är stl 36-41 1/2 nr för liten (röd färg är normal i stl i storlek 36-41).

Hänger ni med?

2012-04-22

Vid spelets slut

Har ni också någon gång upplevt den där överväldigande tomheten efter att man är färdig med den sista nivån i ett datorspel?

Här har man kämpat i en evighet för att nå hela vägen, man har försakat andra saker som familj och hygien för att få tid till att klara den nuvarande utmaningen så att man får avslöjat vad som väntar i nästa steg. 

Man övar och testar olika taktik och man ligger sömnlös om nätterna för att man kanske har kommit på en möjlig lösning.  Man räknar hur långt man har kvar till slutmålet och man delar upp det i etapper som ska avklaras fram till en lagom tillpassad deadline. 

Så klarar man äntligen den sista banan och upptäcker då att det inte finns någonting där bortom målet. 

Ingenting...

Allt man har försakat på vägen blir till en klump i magen och hela skiten känns meningslös. Varför har man ägnat så mycket tid på något så korkat och onödigt.

Känner ni igen det?

Undrar om det blir så med själva livet, när man står där och har klarat den sista nivån? Överväldigande tomt, mörkt, ensamt. Och totalt meningslöst. 

Kanske bättre att hoppas på något slags Rastafarikarneval-party med släkt och vänner. Även om det känns mindre troligt. 

För så har inget av de spelen jag spelat slutat...
...

Så kul att jag glömmer kasta vatten...

Jag har råkat ut för ett spel som jag hittade på fruns Iphone. Where´s my water.
Ett spel helt i min smak. Jag glömmer helt bort resten av världen när jag spelar det. Till fruns och hennes Iphones förtret...

...

Log out or get hanged out

När min kollega gick ifrån datorn utan att låsa den passade vi på att skicka ut ett fika-inbjudan till hela avdelningen från hans email. Ett bra och billigt sätt om man är sugen på kaka. Han var så klart tvungen att springa ner till bagaren på lunchen.

Hittade denna sida som samlar på Facerapes. Dom här två gillade jag:



2012-04-21

Namne i namn och ordvitseri

Jag är på tv just nu. På Robins. Bara så ni vet.
Ordvitsarna bubblar upp som rapar efter tio öl

Man kan undra vad som pågår i den byn


DN skriver att invånarna i den österrikiska byn Fucking röstat med utslaget att man behåller namnet.

Jag tycker dom gör helt rätt. Ett ortsnamn är ett ortsnamn och det ska inte andra länders språkliga labyrinter få ändra på.

Jag drar mig till minnes att liknande omröstningar har gjorts i så väl den sydfranska kustbyn  Baissecourve och i finska inlandskommunen Ykksaiierouumpaan.

(Tofflan har en något mer utförlig och korrekt lista över märkliga ortsnamn)
...

Dyngkåt drivkraft

Läste Mia Skäringers "Dyngkåt och hur heligt som helst" härom dagen. Mia berättar hur hon blev mobbad för sin vikt när hon var ung och att hon sedan bantade och fick anorexia. Jag minns inte helt hur hon formulerar det men hon målar upp en hemskhet och att det gott kunde drabba alla dom där supersmala kvinnorna. Det kunde vara rätt åt dom.

Kommer att tänka på drivkrafter när jag läser detta. Snacka om revanschlusta att som mobbad börja banta så mycket att hon blev sjuk av det. Snacka om hämndlusta när världens alla smala kvinnor ska betala för att dom tunna klasskompisarna varit elaka.

De här två drivkrafterna, revansch och hämnd, tror jag är ganska vanliga hos de flesta drivna människor. Den oälskade sonen ska min själ och dag visa sina föräldrar att han kan lyckas bättre än dom.

Jag har funderat mycket på vad min drivkraft är. Jag tycker mig inte ha något av varken hämndbegär eller revanschlusta. Och jag hittar inte heller de personer eller den grupp av människor det skulle kunna vara jag ska visa att jag har lyckats här i världen. De mest närstående förslagen som föräldrar och fru kan det inte vara. Dom vill helst att jag skärper mig och slutar kämpa så förbaskat.

Kanske är det bara mig själv jag ska överbevisa. Frågan är om jag bara önskar ta revansch på mig eller om jag tänker hämnas på mig själv. Det vore ju lite märkligt om jag plötsligt börjar brotta ner mig och trycker ner mitt huvud i toastolen eller börjar agera allmänt taskigt mot mig själv för att jag nu äntligen kommit upp mig mer i världen än mig själv och därmed kan utföra min hämnd.
...

2012-04-20

En liten status

Det blev jobbdatorn, men nu orkar jag inte mer. Jag har massor kvar som måste bli gjort till på måndag, men jag får göra det imorgon och på söndag. Nu ska jag sova sött. ciao

Frihet under ansvar

Har inte bestämt mig om det blir en jobbfri eller en bloggfri kväll. Jag häller upp ett glas vin så får vi se.
...

2012-04-19

Skymmer inte bekymmer

...

Jag vet inte vem jag är, men det vet du...


Tänk om jag kunde se mig själv ur alla andras perspektiv. Varje fredag
klockan fyra fick jag en DVD med inspelat material på veckan som gått. Jag
får se morgonbestyrens tjat som barnen ser det och utskällningen av
butiksbiträder i hennes ögon. Och jag får se min nakna lekamen gnugga och
rugga från där under där min fru hon är. Det skulle vara intressant vill
jag mena. Och troligen rätt besvärande eller hur?

Tänk om jag fick veta precis allt folk säger om mig. Till aftonsmaten
rasslar skrivaren igång och jag kan gå och hämta alla citat som samlats
under dagen. Chefernas sladder och kompisarnas frustrationer. Motpartens
kommentarer att jag sålde allt för billigt. Det skulle vara intressant vill
jag tillstå. Och troligen rätt besvärande eller va?

Tänk om jag fick vara med under Gud i himlens argumentation för och emot
att släppa in mig i hans hem. Att få en genomgång av allt gott jag gjort
och allt det som var mindre smart så här på domens dag. Ja det vore rätt
intressant får man förmoda. Och troligen besvärande inte sant?

(Nu är det väl rätt orealistiskt det där med Herren, för hur skulle han ha
tid att gå igenom alla individuella fall. Nej troligen är det som så att
någon ängel har grupperat oss i ett antal grupper och det är dessa som sen
vår skapare bestämmer att skicka hit och dit.)

Undrar just om man av all denna information hade blivit en bättre människa eller
om det bara hade fyllt på bitterheten och den sorgsna ängslan av att inte
riktigt veta vem man är utanför sin egen rymd.
...

2012-04-18

Samtal med en något längre man

Jag träffade en man idag.
Han var lång och smal och luktade mynta.

Vi hälsade och han frågade
om jag hade det bra nu för tiden.

Jag berättade om situaionen med en
arbetsdag på 11 timmar och om
utmaningarna att ha ork och tid att
vara en närvarande och inspirerande far.

Jag sade att ett annat problem är att jag
skäms över mina korta armar.

Han såg undrande ner på mig (inte så
som en arrogant person ser på någon
han bedömer mindre värd än honom
utan mer som en längre ser ner på en kortare)
och sade: dina armar Per, har
en alldeles perfekt längd helt i proportion
med resten av din kropp.

Men, invände jag. Det tycks mig att hur
mycket jag än sträcker dem ut, når
jag aldrig riktigt målet.

Det där sitter inte i dina armar, konstaterade
han, det sitter i ditt sinne. Good enough har
aldrig varit good enough för dig min gode vän.

Jag sade tack för denna insikt, och hur är det
med dig nu för tiden. Och varför luktar du mynta?


...

2012-04-17

Sumpiga kaffefiltertankar

Jag tog det sista kaffefiltret igår. Det kändes inte bra.

Ni vet när man köper kaffefilter kan man tänka: "himmel och pannakaka vad många filter. Jag kommer inte göra av med dem på hela min livstid". Jag minns att jag brukade använda flera åt gången och slumpmässigt slänga några i slasken för att jag tyckte synd om tillverkaren som inte kommer tjäna några pengar på mig.

 Nu för tiden tycker jag att jag köper kaffefilter hela tiden. Jag har kommit på att detta beror på kombinationen att tiden går betydligt fortare när man är äldre, och att jag med åren blir mer och mer kaffekärring.

Känns i alla fall bra att jag är den enda kaffekärringen i familjen. Min fru dricker inte kaffe. Jag konstaterade tillsammans med hennes föräldrar när jag träffade dem första gången att jag ganska snabbt skulle omvända henne så vi kunde ha ett liv fullt av minnesvärde kaffestunder.

Ju äldre jag blir, desto mindre tror jag på att jag kommer att lyckas...


2012-04-14

Min våta dröm!


Kära ungdomar
Översänder bevis på att även vi medelålders trebarnspappor kan få våta
drömmar.

Jag är dock lite besviken på hur snabbt den blev mjuk efteråt.

Mvh Per A

...

Jag skänker några bränslesnåla tankar åt Ozonhålet


Aldrig har det varit enklare att anpassa sig till regeringens krav. Aldrig har det varit så okomplicerat att vara miljömedveten.

Bara under morgonen har jag funderat på alternativa drivmedel kanske tio gånger. Jag ska minsann också ta upp ämnet på kvällens middagsbjudning så också våra gäster får mer biobränsle i sina tankar.

...

2012-04-13

Lukas orealistiska framtidsplaner

Lukas fem år vet redan nu vad han vill göra när han blir stor, och jag tror han kommer att gå mycket långt inom sin specialitet.

Man anar nästan att bakom honom står två mycket drivna föräldrar som pressar honom redan nu att välja en karriär. Det är dock lite synd om sådana här barn. Deras stora iver att deras barn ska lyckas är ofta en spegling av föräldrarnas misslyckande.

Jag säger bara som så här till dessa föräldrar: -Slappna av. Låt era barn få vara barn utan prestationskrav och orealistiska drömmar om framtiden...



Bilden snodd av min bloggbästis Egoina...

Ordspråk

Jag sitter ofta och klurar och försöker skapa ett alldeles eget ordspråk. Tänk att hamna i en bok med bevingade ord tillsammans med Churchill, Russell, Marx, Gandhi och dom andra grabbarna. I bilen hem idag satt jag och arbetade på ett alternativ som låter så här: "Det finns inga äckliga vin, det finns bara äckliga svin" Jag tror jag bör fortsätta leta...

2012-04-12

Fylla hylla och hylla fylla

...

Jag kom nog överhuvud taget inte den kvällen när jag tänker efter...

På jobbet idag diskuterade vi det där med att norrmännen e så rika. En kollega berättade att det pågår en intressant diskussion i Norge just nu. När barnen går ut grundskolan ska det firas ordentligt. Och på en del håll har man funderat på att förbjuda barnen att komma till balen i helikopter.

Som jag minns det kom jag i en Opel Ascona av äldre modell. Om jag inte gick eller tog bussen. Nu har vi heller inte särskilt mycket oljetillgångar i min släkt heller...
...

2012-04-10

Mitt underverk gör underverk

...

Artikel till publicering

Journalisten har skickat artikeln så att jag kan faktachecka den innan publicering. Jag blir som vanligt imponerad hur duktiga dom är trolla till en bra text av mitt svammel. Det låter ju som om jag säger vettiga saker hela tiden.

Så här låter en passage:

Per A's yngste datter var så lille, da familien flyttede fra Danmark tilbage til Sverige, at hun ikke nåede at lære dansk. Men i Sverige har hun lært dansk. For hendes bedste veninde i villakvarteret har danske forældre. 

Jag började författa en kommentar till journalisten.

Käre XX
Jag har en liten rättelse till texten. Alltså Sofia, som avses i artikeln är inte min yngsta dotter, men på tidpunkten för flytten var hon det, eller rättare sagt så var hon min enda dotter. Efter att vi flyttade till sverige kom min fru på att hon ville ha ett barn till, troligen någon form av fyrtioårskris, och jag gick med på det också troligen i någon nyss-fyllt-fyrtio-chock-tillstånd. Så det blev så att vi fick en liten flicka, och detta sista lilla mirakel är således min yngsta dotter. Hon talar dock inte danska än, och hon har inte direkt några kompisar förutom om man kan räkna fröken Ann på dagis som hon gillar väldigt skarpt. Nej, hon är inte så bra på danska, men hon kan sjunga stora delar av Teletubbiessången vilket du kanske kunde nämna något om, även om det inte har någon särskilt stor dansk koppling. Och kvarter och kvarter. Hon bor väl typ två kvarter härifrån. Sofias kompis alltså, och föräldrarna är i och för sig danskar men har nyligen separerat, vilket du kanske inte ska nämna för det är fortfarande lite känsligt, mest för barnen då, Sofias kompis och hennes storebror. Ja du förstår säkert. Och på tal om känsligt. Det kanske sticker lite i ögonen att tala om villakvarter. Du kan kanske skriva bara kvarter så kan det ju lika gärna vara ett lägenhetskomplex. Kom också på att Sofia kan vara lite känslig nu när hon nyss fyllt sju att man säger att hon är liten. Och hon förstår inte helt det där med gången tid. Du kanske kan skriva att hon av någon anledning var lite stum när vi bodde i Danmark, eller att hon hade knäck i lurarna och därför inte talade så mycket. Hon fick ju faktiskt rör i örat för att drenera vattnet som samlats bakom trumhinnan. Det skulle kännas bra om du fick med hur jobbigt det var för mig när dom sövde ner henne för att trycka in röret i örat. Jag grät faktiskt och kände mig totalt maktlös. Eller skit i det, jag har ju en manlig fasad att leva upp till. Skriv att jag kände mig lite lös i magen av oro, eller något sådant...


Aj då, det här blev lite väl komplicerat tänkte jag. Jag tog bort det hela och bestämde mig istället för att Sofia är min yngsta dotter och Alice är min äldsta bebis. Så får det bli...

2012-04-09

Lite knäckebryd


...

Lina trampar man ner under denna aktivitet




En kaka till kaffet?




Alltså jag har anat detta länge. Varför skulle det annars heta kaka?

Så, nu alla gravida är det bara att packa med kniv och gaffel i akutväskan. Möjligen också lite salt och peppar. Eller kanske hjortronsylt om ni hellre vill äta henne som efterrätt...

...

Inte bildkonst men bild på konst


Där bakom stolpen skymtar en stuga i vattnet. Det är inte fråga om en
översvämningsolycka, det är ett offentligt konstverk.

Och det är precis den här typen av konst jag uppskattar. Fyndigt,
överraskande och skapat med ett viktigt budskap. Inte inlåst på galleri
eller museum utan utplacerad i det offentliga rummet.
...

Äckelstatus för Annandag Påsk

...

Bytt bildäck - chäck
Tvättat trädäck - chäck
Gödslat häck - chäck
Varit väck - chäck
Sprungit näck - chäck
Sovit under täck - chäck
Ätit späck - chäck

...

2012-04-08

Spel från ruta 1

...

Frågelådan på pappabloggen

Hej Per A
Jag ska vara ärlig och rak. Jag fattar inte ett skit av vad min 7-årige unge säger. Det kommer en massa ord ur honom men inget som ger mening. Vad ska jag göra?
Förvirrad Pappa i Eslöv

Kära Pappa i Eslöv
Oroa dig inte. Detta är ett relativt vanligt fenomen. Barnen genomgår ett antal språkliga faser där det är mer eller mindre svårt att förstå vad barnet säger och/eller menar. Läs gärna min bok "Barns språkliga utveckling" för att förstå ditt barn bättre.

Eftersom ditt barn är sju år genomgår han möjligen den indirekta fasen, vilken är en av de mer utmanande perioderna. Den bästa metoden är att ignorera barnet tills det fattar att det måste beskriva saker mer specifikt och direkt.Se nedan ett utdrag ur boken som beskriver fasen.

Lycka till!
Per A

...

2012-04-07

Vittsighet når inte alltid ända fram

Mamma: Nu ska du skriva ett grattiskort till mormor. 

Sofia: Ok, mamma. 

Pappa: Sofia, jag har en fråga... Kan man skriva kort länge?

Sofia Snusförnuftig: Ja, det kan man göra. Man kan faktiskt skriva ett kort hela dagen, bara det inte är den dagen mormor fyller år.

Mamma: Ja just det, helt rätt

..

Hej Per A

Jag kom till att läsa ett inlägg av en Hej Sonja och är lite osäker på om det är på riktigt. Så antingen är det riktigt roligt eller så är det bara sorgligt: Hon skriver:

Det är god tid att posta en bild till alla 
som läser min blogg pga mitt utseende.
Det är inte värt att tappa läsare bara 
för att man vill bli värderad för sina 
inre egenskaper tycker jag, för då har 
man gått för långt. 


Sonja får mig i alla fall att minnas att det är god tid att posta ett inlägg till alla er som läser min blogg pga min humor. Det är inte värt att tappa läsare bara för att man vill bli värderad för sina yttre egenskaper tycker jag, för då har man gått för långt.

Så här får ni en rolig bild där min äldsta dotter snorklar samtidigt som min yngsta dotter äter ärtsoppa. Det tycker jag är väldigt roligt...

Personalomtanke eller aktiv uppmaning till missbruk?

Jag har varit och köpt några kilo lösviktsgodis på Ica. Det var någon slags påskrea och priset var nedsatt till 3,90kr. Jag ska fylla några påskägg och lägga ut på kontoret i Köpenhamn på tisdag.

I Danmark är godis mycket dyrare än i Sverige. I vårt grannland har man en extra skatt på socker och lösviktsgodis brukar kosta från tolv kronor och uppåt. Det är därför ett bra ledarskapstrick där jag får tre gånger utväxling i pluspoäng mot kostnaden (eftersom risken finns att min chef läser här bör jag väl nämna att jag tagit pengar ur egen plånbok och inte låtit företaget finansiera denna personalnöjdhetsinriktade aktivitet).

På vägen hem funderade jag på att godis är osunt och att det kanske hade varit bättre att jag fyllt påskäggen med morötter istället. Och billigare. Men mindre uppskattat väl?

Tänkte också att det inte är otroligt att vi inom några år på många arbetsplatser kommer ha etiska riktlinjer som statuerar att vi inte aktivt ska verka för godisförtäring under arbetstid. Vi kommer ta bort allt sött från matsalen, ha noll-tollerans mot godisätning vid datorn och erbjuda godisavvänjningskurser på betald arbetstid. Jag tror att vi då, om några år, kommer likställa mitt påskäggstilltag med att man lägger ut cigaretter eller snus på kontoret.

Men nu är vi nu och jag tror alla kommer bli glada och börja nämna mig med mer positiva ordalag som ett föredöme för ledarkåren inom hela försäkringsbranschen i Nordeuropa.
 .

Kan också ge röd stjärt

Dagens bildgåta har aktuellt tema. Först rätt svar vinner som vanligt en verktygslåda utav papp:


..

Men se, ett litet snödäcke


Mitt maskulina självförtroende förstärktes under gårdagen av det lyckade däckbytet. I morse skuggades mitt manliga intellekt något av det totalt idiotiska i att välja denna aktivitet dagen innan snöfall.

Vi befinner oss  nu 100 kilometer hemmifrån, med sommardäck på bilen och med fåniga små leenden på samtliga familjemedlemmar utom på den korkade manliga företrädaren.

...

2012-04-06

Smörande smicker, smickrande smör

Våra närmaste grannar har satt sitt hus till försäljning, och frun i huset berättade det igår på facebook. Jag skrev en kommentar: Jag hittar inte någon unlike-knapp. Please stay!.

Då svarade grannfrun med några väldigt fina och uppskattande ord. Shit vad glad jag blev att nästan helt oprovocerat få en sådan positiv beskrivning av min familj! Jag är en av de stoltaste tupparna i Skåne just nu. Eller sagt på ett annat sätt; Jag är helt uppe i smöret.




.

Ur banan, för nu kommer han!


I min ålder börjar vi män fundera en del över vår manlighet. Visste ni att en del män är så ängsliga att de dagligen fotograferar sig med dagens tidning så att de, bara utifall det skulle behövas, kan bevisa att de fortfarande kan bli hårda. Det här är också en period i livet då deras fruar inte kan gå i god för dem annat än vid runda födelsedagar och på midsommarafton.

Jag har inte hamnat ända ut i denna extrem ännu. Och för mig ska det inte så mycket till för att jag ska känna mig riktigt manlig. Jag behöver bara lyckas med något som en ordinär man kan.

Idag bytte jag däck på en av bilarna. Fy för in i gatan vad jag känner mig viril!
 .

2012-04-05

Lethal weapon



"I hans kalsonger hittade de en skarpladdad pistol"

Ingen kan väl ha överraskats av det fyndet i en sextonårig killes underkläder?

  .

Att handla eller inte handla när "alla andra handlar"

Idén var ju bra att åka och handla innan "alla andra handlar", men eftersom alla andra också bestämt sig för att handla innan "alla andra handlar" blev det ändå att jag handlade när alla andra handlade. Det hade varit smartare att vänta tills "alla andra handlar" för då hade jag kommit till en tom affär där alla andra redan hade handlat. Men om alla andra också haft förhandskunskap om att alla andra handlade innan "alla andra handlar" hade väl alla andra också tänkt om och handlat när "alla andra handlar" och då hade vi ändå allihop stått där och trängts.

Kommentarsblockad släppt och bloggetik

Jag är så himla gla´. Jag har kommit in i värmen igen. Tack Egoina...

Det är ett intressant inlägg jag kommenterat hos Egoina. Hon publicerar en bild på en person som har på sig ett par skjorts som är alldeles, alldeles, alldeles för små. Personen har inte lyckats få ner mer än en liten del av sin rumpa i skjortsen. Några kommentatorer åberopar nätmobbning.

Jag finner det mycket intressant. Var går gränsen man bör hålla sig inom. Egoina publicerar för den komiska effekten där en person mot alla odds, och trots att skinkorna inte får plats, lyckats få på sig de trånga skjortsen. Och trots att det borde stå klart för henne och eventuella närstående att det inte lyckades har personen valt att gå ut och ställa sig i en kö till allmänt beskådande. De allra flesta kan nog komma överrens att personen borde tagit på sig ett par skjorts i en mer lämplig storlek. När jag tänker mig hur hon brottats med sig själv för att lyckas med konststycket ler jag för mig själv. Inte av förakt för personen, utan för att jag kan tänka mig in i situationen där kläderna blivit för små.

Samtidigt lockar publiceringen fram andra som kommer kommentera personens vikt, tycka det är äckligt osv, och då kan man så klart hävda att Egoina provocerar fram näthat. Personligen tycker jag inte man som bloggare ska behöva ta det ansvaret, och förresten kan man ju ta bort kommentarer.

Sen är det ju också så att personen på bilden troligen blivit fotograferad mot sin vilja, och oavsett om det är en rolig bild kommer personen med stor sannorlikhet bli väldigt ledsen om hon får se bilden offentligt och alla kommentarer.

Attans vad svårt det är med bloggetik...

2012-04-04

Föreningen Nätmobbare mot Nätmobbning

Hanna Fridén är en hjältinna just nu efter att hon blivit en frontfigur i kampen mot nätmobbning. Hon är kreativ och beslutsam och har lyckats otroligt väl. Bra så. Vill ni läsa mer har Mymlan skrivit en god resumé om saken.

Hanna förklarar med ett belysande exempel varför man inte ska klanka ner på andras utseende och ger oss några goda råd hur vi kan beskriva våra åsikter genom att vända personpåhopp till positiva utsagor. Bra så.

Låt oss göra ett exempel. Lisa, 19 år, tycker att killar med skägg är äckligt. Hon tycker det, och hon får tycka det, precis som Gustav får tycka att hår i armhålan är äckligt. Men om Lisa uttrycker sin smak genom att säga till en person med skägg är äcklig, eller säga det om en bild på en person med skägg är äcklig: Då handlar det inte om att förmedla smak, det handlar om elaka påhopp. Det handlar också om att Lisa, när hon förmedlar sin smak på det här viset, inte respekterar att andra och denna kille har en annan smak.
 ...
Grejen är den att det är fortfarande inte ett dugg svårt för Lina att uttrycka sin smak. Istället för att skriva: “Skägg är äckligt” kan hon skriva “Lena hakor är fint”. Istället för en negativ attack, så blir det en positivt. Hon uttrycker fortfarande exakt vad hon tycker men det är på ett sätt som inte attackerar eller är respektlöst gentemot andras smak.

Men vänta lite nu gott folk. Hanna Fridén? Är inte det den där elitistiska feministiska tjejen som älskar att provocera och mobba dem som har andra åsikter än henne. Är det inte hon som som hatar när man har åsikter om hennes orakade ben, men tycker det är ok att såra alla och envar som ger henne mothugg i en debatt. Jo visst är det samma tjej.

Inte bra så. Ska vi inte ta några få exempel på vad Hanna skrivit genom åren:

Först en något överdimensionerad respons på en intet ont anande skämtare som till ett inlägg om friheten att få ha rakade ben kommenterat: Den som låter håret växa åker rakade vägen in i Gilettehelvetet". 
Jag hoppas du aldrig får ligga, ditt skabbiga patrask
Hanna Fridén



Så ett påhopp på bloggkollegan Tyra
Där har vi en tjej som borde bli lite bättre på att ta kritik. Herregud, vad tröttsam hon är. Jag brukar inte skriva sånt här om folk. Men jag tycker verkligen inte om Tyra alls längre. Jag gillade henne asmycket förut, tyckte att hon var en grym programledare, men nu när hon bara tjafsar, blir arg av inget, går på sina läsare, manar sina polare att skriva elaka saker till sina läsare och vägrar vara ödmjuk och någonsin säga “jag hade fel” och ovanpå det framställer en jävla svältkost som nyttig så bara… 
 ...
Kan hon inte bara börja äta mer och bli glad och trevlig istället? Va? 
Hanna Fridén


Hanna retar sig på en bloggare som inte riktigt delar hennes feministiska manifest.
Alltså, vad är grejen med den här Peter Nilsson som fått en så stor blogg nu? Ytterligare en bloggande typ som inte kan stava, gör fula serier i Paint (orginellt!) och muppar runt. Jag stör mig inte på sånt vanligtvis, men jag anser att det är förbannat smaklöst att han har snyggometers eller vad man ska kalla det där han bedömer huruvida tjejer är snygga eller fula. Jag kan inte förstå hur folk kan vara så desperata efter trafik. ...
...
Jag menar, själv är han tanig, blek, finnig, har en hängande piercing i öronen och öron som inte ens Dumbo skulle kunna tävla mot.
Hanna Fridén


Hanna gillar inte att Pelle rackar ner på Aftonbladet?
Varför börja ta Aftonbladets på allvar, undrar jag? Artikeln är ju så uppenbart vinklad. 
Skrivet av pelle 2010-02-20 vid 07:05 


Svara Jag såg dina dumma kommentarer hos Bloggkommentatorerna också. Låt mig gissa, du har sökt jobb där men de tyckte att du sög? Verklar onekligen som så! 
Hanna Fridén


Hanna har inte mycket till övers för Carolina Gynning
Carolina! Andra tycker förihelvetet också som de vill. Du är en gnällig, skrikig människa som tycker att alla behandlar dig illa och orättvist när du får kritik. Det finns ingen jävla orättvisa med det. Om du tycker att det är så jobbigt att få kritik att du går i taket så har jag ett råd till dig: Då får du väl förihelvetet hålla käft. 
...
Du är en gnällig skitunge. Du är en skrikig människa som skriker ännu mer när folk inte orkar med ditt skrik. När folk tycker du är dum eller gör fel. Då är hela världen så himla himla elak mot dig. Jaha! Soft, var är det här självförtroendet du säger dig ha? För jag kan inte se det någonstans. Jag har aldrig sett det. Jag ser bara en person som bantar ner sig, plastikopererar sig, gör sig till ett våp och gör sig dum för att bli en älskad flicka. Som gör allt för att passa in i en mall. Jag ser inget jävla självförtroende. Att skrika högt är inte ett tecken på självförtroende. Att skriva att man måste få vara sjukligt smal om man vill är inte ett tecken på självförtroende. 
Hanna Fridén


Hanna brunlistar rumpförespråkare
Hello! Ville bara säga att jag fått en viss pro-anablogg svartlistad inom modebranschen. Den här individen kommer inte att få respekt eller anställning någonstans. Visst att vara billig och ragga läsare på ett visst sätt, men det finns gränser. Man kan bland annat förstöra hela sin framtida karriär genom att uppmuntra folk till en potentiellt dödlig livstil på bloggen. 
Hanna Fridén

Ja det finns mycket mycket mer att hämta från hennes bloggskatt. Bedöm själva, jag är i alla fall ytterst osäker på om jag tycker att denna människa är bäst lämpad att gå i fronten mot nätmobbning.

Inte bra så...
 
.

Kan man vara för en roll



2012-04-03

Förlåt Egoina. Snälla släpp in mig i värmen igen!

Funderar ni någon gång på vad det var som gjorde att du och dina vänner blev just vänner. Eller vad det egentligen var som gjorde att det blev som det blev med de du hyser agg till.

Jag funderar på det ibland och har kommit fram till att det varit små saker som gjort att jag blivit vän med mina vänner. Som en av mina bästa vänner som jag träffade i gymnasiet. Jag gillade honom inte. Han var rätt kaxig. Så var vi båda med i en modevisning (jo då, man har ju varit mannekäng) och under en paus hängde han av en händelse med hem och jag bjöd på en korvamacka. Och sedan dess har vi hållit ihop. På mitt bröllop höll han tal och sade att det var den viktigaste korvamacka han ätit i hela sitt liv.

Samma små tillfälligheter kan omöjliggöra vänskap. Som killen som råkade bli den första min ungdoms kärlek blev tillsammans med efter vårt uppbrott. Jag och denne kille ses någon gång per år med gemensamma vänner, men jag har fortfarande en olustig känsla i magen och kan fortfarande inte förmå mig att riktigt, riktigt vara hans vän.

Här i bloggvärlden har jag ett färskt exempel på den lilla skillnaden mellan vänskap och inte vänskap. Jag har under alla år följt bloggerskan Egoina. Hon har en uppfriskande överraskande humor med självdistans.

Jag har tidigare haft två bloggar med olika Alias. När jag skrev med mitt första alias var Egoina och jag "kompisar". Jag kommenterade på hennes blogg och hon skrev då och då en kommentar på min blogg. Sen blev hon ganska snabbt stor och hade inte lika mycket tid att hänga på min blogg.

När jag började skriva på min andra blogg fortsatte jag kommentera på Egoinas blogg, men utan att berätta att jag var samma som den där med det gamla alias. Det var därför skitkul när hon i positiva ordalag skrev om mig på sin blogg. Vi hade typ blivit "vänner" igen genom att jag kommenterat och hon kollat in min blogg.

Nu när jag bloggar i eget namn har jag igen kommenterat med nytt namn utan att berätta om förändringen. Och denna gången har det gått totalt galet. Jag skrev en lite elak kommentar om en ofördelaktig egenskap vi med humor brukar ha. Och Egoina blev sur och tog bort kommentaren. Jag skrev och sade förlåt. Den blev inte publicerad. Efter det har jag skrivit några neutrala kommentarer och konstaterat att jag hamnar i papperskorgen.

Attans! Jag har förlorat en god "vän" för att jag förlitat mig på att hon kommer gilla mig som en ny bekantskap en tredje gång. Jag tänkte inte på att det första intrycket är så himla viktigt. Jag tänkte inte på att skillnaden på vänskap och ovänskap är så hårfin.

Igen Egoina. Flåt!

2012-04-02

Inte direkt Världsglass


Glassen ville också ställa också upp i världsmästerskapen men nådde tyvärr inte ända fram.
 

2012-04-01

En tioårings önskemål är min bal

Jag ligger i Johannes säng och småsnackar innan han ska sova. Han säger:

-Pappa, jag vill ha en klänning.

Jag tittar förvånat på honom, och frågar:

-Hur menar du då?

Innan han svarar hinner jag tänka att det väl är ok om han är nyfiken på klänningar, och att han kanske först kan testa med någon av de utklädningskläderna vi har i garderoben eller någon av mammas klänningar innan vi köper en till honom.

Samtidigt får jag faktiskt en liten aning till klump i magen. Det kan ju bli en rätt jobbig uppväxt om han redan vid tio års ålder fått för sig att han vill testa det där med att vara tjej. Undrar om han kommer gilla tjejer ändå eller om han kommer utveckla ett tycke för killar. Nåja, oavsett vilket så kommer jag och Eva stötta honom...

-Jo pappa, jag skulle vilja testa att ha på mig klänning. En rosa.

-Ja visst svarar jag. Det fixar vi, men du kanske ska börja med att testa med mammas eller någon av dina syskons...


-April, april pappa! 

Han tittar helnöjd på mig.

-Det var mitt första aprilskämt idag. 

Sen vänder han sig om och börjar andas tyngre och tyngre. Väldigt nöjd, får man förmoda, med dagens första och enda aprilskämt...
  

För förruttnelse

Vilket ord söker jag?



Man kan också se det så här...



För den som inte fixar det kan ordet hittas i detta inlägg hos Karin Ketchupmamman...

Shit för avföring

Blev helt till mig av min lyckade matlagning igår. Shit vad duktig jag är i köket.

Drömde hela natten om hur jag gör succé som matskribent och innovatör i fronten av moderniseringen av den svenska matkulturen. Vi talar krönikör i flera av de svenska mattidsskrifterna, TV-soffor, specialkomponerade menyer på de stora krogarna och turnéer i USA.

Vaknade först ur drömmen med Snokis bajsjämförande kommentar.

Felåt, men när jag bara såg 
den här bilden i blogglistan 
såg det ut som vidbränd 
avföring på tallrik.


Jag tar nog mig en funderare igen om jag ska satsa mer på matlagning på bloggen. Ordvitseri känns betydligt mer riskfritt...