2012-02-04

Maskulint beteende som kanske skadar mitt barn för hela livet

Varje gång jag byter blöja på Alice leker jag en lek med henne. När jag ska sätta på en ny blöja säger jag för mig själv:

-Jaha, var är det nu denna ska sitta?

Sen sätter jag blöjan på Alice huvud, och frågar:

-Ska den sitta här?

-Nej, svarar Alice bestämt.

Jag sätter då blöjan på hennes fot:

-Här då?

-Nej, får jag snabbt veta.

-Men var ska den då vara? undrar jag.

Alice pekar då på rumpan och säger:

-Där!

Alice kan ännu inte formulera meningar och jag vet därför inte med säkerhet om hon förstår att det är en lek. Kanske kommer hon när hon blir äldre anförtro sig till sin väninna:

-Jo visst, min pappa är rätt så snäll, men han är totalt blåst i huvudet och han fick också i tidig ålder Alzheimers som gör honom helt värdelös på de enklaste uppgifter. När jag var liten trodde han att blöjan skulle sitta på huvudet fast att han precis tagit bort den gamla från rumpan. Sen försökte han sätta den på foten. Jag var helt enkelt tvungen att visa var han skulle placera den. Trots ständiga tillrättavisningar lärde han sig aldrig. Till sist tyckte jag det var så pinsamt att jag bestämde mig för att börja använda toaletten och på det sättet förskona honom... 
 

4 kommentarer:

Snokis sa...

Det kanske var så den där muppiga forskarkvinnans pappa gjorde när han bytte blöja på henne. Och eftersom hon är så muppig så missförstod hon och tog det på allvar.

Per A sa...

Jag är lite rädd att det är mig hon, forskarkvinnan, har forskat på.

Malla sa...

haha :)

Per A sa...

Malla: :-)