Tänk om jag kunde se mig själv ur alla andras perspektiv. Varje fredag
klockan fyra fick jag en DVD med inspelat material på veckan som gått. Jag
får se morgonbestyrens tjat som barnen ser det och utskällningen av
butiksbiträder i hennes ögon. Och jag får se min nakna lekamen gnugga och
rugga från där under där min fru hon är. Det skulle vara intressant vill
jag mena. Och troligen rätt besvärande eller hur?
Tänk om jag fick veta precis allt folk säger om mig. Till aftonsmaten
rasslar skrivaren igång och jag kan gå och hämta alla citat som samlats
under dagen. Chefernas sladder och kompisarnas frustrationer. Motpartens
kommentarer att jag sålde allt för billigt. Det skulle vara intressant vill
jag tillstå. Och troligen rätt besvärande eller va?
Tänk om jag fick vara med under Gud i himlens argumentation för och emot
att släppa in mig i hans hem. Att få en genomgång av allt gott jag gjort
och allt det som var mindre smart så här på domens dag. Ja det vore rätt
intressant får man förmoda. Och troligen besvärande inte sant?
(Nu är det väl rätt orealistiskt det där med Herren, för hur skulle han ha
tid att gå igenom alla individuella fall. Nej troligen är det som så att
någon ängel har grupperat oss i ett antal grupper och det är dessa som sen
vår skapare bestämmer att skicka hit och dit.)
Undrar just om man av all denna information hade blivit en bättre människa eller
om det bara hade fyllt på bitterheten och den sorgsna ängslan av att inte
riktigt veta vem man är utanför sin egen rymd.
...
6 kommentarer:
Så är det nog.
Du är klok du!
Mycket tankar i en kortarmad mans hjärna.
Alltid intressant att få hälsa på där.
Kram
Tack kära vänner
Det som har varit har varit :-)
Jag vill inte veta vad andra tycker om mig. Och det är inte så intressant heller.
Huvudsaken att jag vet själ vad jag tycker. Och står för det.
Och jag vill aldrig såra någon.
Men jag vet äntligen vem jag är.
Efter 41 år.
Jag är jag.
Och ska jag vara ärlig är jag lite kär i mig själv.
Fru V: Ja, det som varit har varit, men som jag ser det är också summan allt jag hittills gjort den jag just nu är. Jag kan bli något annat, men just nu är jag det som varit.
Sus: Jag skulle önska att jag kunde se det så. Jag tycker det är väldigt viktigt hur jag uppfattas. Det kan ju vara så att den jag är och det jag tycker och det jag står för inte är det uppfattas.
Inne i huvudet låter min röst på ett visst sätt. När jag hör en inspelning av min röst låter den helt annorlunda.
Om jag ska stå för det jag tycker är det bra att ha en god förståelse för hur rösten låter ur deras perspektiv och inte innefrån mitt huvud...
Skicka en kommentar