2012-04-10

Artikel till publicering

Journalisten har skickat artikeln så att jag kan faktachecka den innan publicering. Jag blir som vanligt imponerad hur duktiga dom är trolla till en bra text av mitt svammel. Det låter ju som om jag säger vettiga saker hela tiden.

Så här låter en passage:

Per A's yngste datter var så lille, da familien flyttede fra Danmark tilbage til Sverige, at hun ikke nåede at lære dansk. Men i Sverige har hun lært dansk. For hendes bedste veninde i villakvarteret har danske forældre. 

Jag började författa en kommentar till journalisten.

Käre XX
Jag har en liten rättelse till texten. Alltså Sofia, som avses i artikeln är inte min yngsta dotter, men på tidpunkten för flytten var hon det, eller rättare sagt så var hon min enda dotter. Efter att vi flyttade till sverige kom min fru på att hon ville ha ett barn till, troligen någon form av fyrtioårskris, och jag gick med på det också troligen i någon nyss-fyllt-fyrtio-chock-tillstånd. Så det blev så att vi fick en liten flicka, och detta sista lilla mirakel är således min yngsta dotter. Hon talar dock inte danska än, och hon har inte direkt några kompisar förutom om man kan räkna fröken Ann på dagis som hon gillar väldigt skarpt. Nej, hon är inte så bra på danska, men hon kan sjunga stora delar av Teletubbiessången vilket du kanske kunde nämna något om, även om det inte har någon särskilt stor dansk koppling. Och kvarter och kvarter. Hon bor väl typ två kvarter härifrån. Sofias kompis alltså, och föräldrarna är i och för sig danskar men har nyligen separerat, vilket du kanske inte ska nämna för det är fortfarande lite känsligt, mest för barnen då, Sofias kompis och hennes storebror. Ja du förstår säkert. Och på tal om känsligt. Det kanske sticker lite i ögonen att tala om villakvarter. Du kan kanske skriva bara kvarter så kan det ju lika gärna vara ett lägenhetskomplex. Kom också på att Sofia kan vara lite känslig nu när hon nyss fyllt sju att man säger att hon är liten. Och hon förstår inte helt det där med gången tid. Du kanske kan skriva att hon av någon anledning var lite stum när vi bodde i Danmark, eller att hon hade knäck i lurarna och därför inte talade så mycket. Hon fick ju faktiskt rör i örat för att drenera vattnet som samlats bakom trumhinnan. Det skulle kännas bra om du fick med hur jobbigt det var för mig när dom sövde ner henne för att trycka in röret i örat. Jag grät faktiskt och kände mig totalt maktlös. Eller skit i det, jag har ju en manlig fasad att leva upp till. Skriv att jag kände mig lite lös i magen av oro, eller något sådant...


Aj då, det här blev lite väl komplicerat tänkte jag. Jag tog bort det hela och bestämde mig istället för att Sofia är min yngsta dotter och Alice är min äldsta bebis. Så får det bli...

5 kommentarer:

Mallan sa...

Haha, ja tänk så enkelt det kan bli när man vänder lite på det :-)

Singelmamman sa...

Helt lysande. :-)
Synd att du inte skickade det till dem.

Per sa...

Ja, efter lite dåliga erfarenheter går jag bara med på intervju om jag får korrigera faktafel innan publicering. Det hade varit lite kul att kolla vad hon svarat på min lilla korrigering...

Fröken iDA sa...

Hahaha, ja verkligen!
Det var roligt skrivet!

Sus sa...

Men skicka´t!