2012-05-04 kl 12.30
Jag är på skolgården. Jag ska närvara på en lektion i sonens klass för att
jag är så hemskt intresserad av hur det går till i skolan nu för tiden (off record
är det som de flesta av er säkert förstår i själva verket min fru
som ansåg att jag bör vara hemskt intresserad av hur det går till i skolan
nu för tiden).
Jag blev superglad när jag såg min son stå och vänta på mig. När han upptäckte
mig började han hoppa och vinka. Av någon anledning ser han fram emot mitt
besök.
Undrar om jag får bevis om jag är smartare än en tredjeklickare.
Nu ringer det in...
2012-05-04 kl 14.00
Det var en intressant upplevelse. Shit vad en fröken måste tjata och skälla och
varna och tillrättavisa för att håll ordning. Vi hade läxförhör på tio ord och eftersom
jag förhörde Johannes på dem igår var jag kaxigt med. Men jag har blivit helt förstörd
av tio års danskinlärning så jag kan inte stava längre. Jag stavade fel till ordet "shoppa".
Vad är det för ett ord att lära sig? Jag tycker man skulle bannlysa det ordet i all svensk-
undervisning.
2 kommentarer:
Shoppa? Det är fanimej inte ett svenskt ord. Och inte ett ord som små barn ska behöva kunna stava till!
Tjåppa.
Alla fattar ju vad det innebär i alla fall.
Kapitalism och ångest.
Och en kortvarig lycka.
Fast jag älskar att tjåppa.
Ibland.
Skicka en kommentar